- Analysera terrängformationer: avvägning eller annan existerande uppgift, t.ex. en täckdikningsplan.
- Med en planlaser eller ett traditionellt optiskt avvägningsinstrument för tydliga objekt, röjning på förhand hjälper.
- En takymeter för vidsträckta objekt och för noggrann avvägning.
- Av laserskannat material får man en mycket noggrann modell av terrängen. Några granskningsmätningar i terrängen hjälper till att kalibrera de relativa höjderna rätt.
- Rita en planskiss på ett kartunderlag: en överblick av våtmarken – vad håller vi på med?
- Dimensionera våtmarkens dammkonstruktioner och -utrustning. Vid dimensioneringen är det bäst att inte ta risker utan räkna med stora översvämningar minst en gång på tjugo år. En stenlagd konstgjord fors eller en överströmningströskel är ofta den säkraste och hållbaraste lösningen.
- Konstruktionsritningar: dammen i tvärskärning, tvärskärning av vattnet o.d.
- Det lönar sig att alltid göra upp egna ritningar för varje objekt. Det är inte värt att kopiera färdiga modeller som sådana.
- En snygg ritning med blyertspenna i skala är tillräcklig för många objekt.
- Man kan även sätta ut mått på en snygg ritning och då behöver den inte nödvändigtvis vara i skala.
- Precisera plankartan: dammarnas position, strandens former, holmar, djupare områden m.m.
- Skriv planens textdel på basis av de tekniska uppgifterna, konstruktionsritningarna och kartorna.
- Kostnadskalkyl.
- Det är bra att söka fram uppgifter om kostnaderna för genomförda projekt och vilken utrustning som använts.
- Anteckna de begränsningar som påverkar anläggandet av våtmarken: saker som måste tas i beaktande vid anläggandet.
- Skriftligt samtycke av markägarna och hyresavtal för områdena.
- Finslipa planen och sätt ihop textdelen med kartor och övriga bilagor i en pärm.
Åtgärdsplan för våtmarker för sjöfåglar (pdf) (på finska; minneslista från projektet Hembygdsvåtmark Life)
