Markägarnas inställning

Om den planerade våtmarken sträcker sig över flera markägares områden eller gränsar till dem ska man ta reda på hur parterna ställer sig till projektet. Kanske det är onödigt att överhuvudtaget fundera på en våtmark?

Vad har de övriga markägarna för idéer när det gäller en våtmark? Önskemål, mål, begränsningar? Känner någon av ägarna till faktorer som kan påverka planeringen av projektet, t.ex. dragning av kablar, täckdikning eller något annat liknande?

Är det någon av markägarna som absolut motsätter sig anläggning av en våtmark? Om någon av princip motsätter sig kan hela projektet stranda eller i varje fall bli långsammare och svårare.

Att sakligt närma sig de berörda och föra fram idén i ett så tidigt skede som möjligt har ofta en positiv effekt på slutresultatet. När markägarna i lugn och ro får tänka över projektet kan de bli mer positivt inställda till det jämfört med en situation där man lägger fram en färdig plan och utövar påtryckning för att få den godkänd.

Ägare till vattenområden

Och hur är det med ägarna till vattenområdet? De vattenfåror som är större än ett huvuddike samt träsk, sjöar och landhöjningsmark i strandzonerna är i regel samfällda områden med flera delägarlägenheter. Ägarens åsikt, dvs. samfällighetens åsikt, i fråga om projektet måste man ta reda på.

I bästa fall är delägarlaget för det gemensamma vattenområdet redan konstituerat, och då kan delägarlagets stämma i enlighet med lagen om samfälligheter utöva delägarlagets beslutanderätt. Situationen blir klart svårare om det visar sig att delägarlaget är ett icke konstituerat delägarlag, för då är det ofta svårt att höra delägarna.

En del av de samfällda områdena är fortfarande oskiftade, och då finns det inte officiella uppgifter om delägarna. När det gäller ett oskiftat område är det bäst att kontakta lantmäteriverket. Fastighetsbestämningsförrättningar som utförs för att göra upp en delägarförteckning är avgiftsfria för de sökande.

Gå till lantmäteriverkets webbplats

Diknings- eller rensningsbolag

Om en våtmark anläggs i anslutning till ett dike för vars rensning och underhåll markägarna på området har bildat ett bolag krävs bolagets samtycke.

Om dikningsbolaget inte längre är aktivt krävs det samtycke av ägarna till de nyttotagande lägenheter som fastställts i den sista dikningsförrättningen som vunnit laga kraft. NTM-centralerna för register över bland annat dikningsbolag.

Gå till NTM-centralernas webbplats

Mätningar i terrängen

Mätningar i terrängen på området är ofta nödvändigt för att få reda på de verkliga terrängförhållandena. Ögat ljuger i fråga om stigningen i terrängen och ett objekt som ser ut att vara lätt att gräva i eller dämma upp kan vid mätningen visa sig vara omöjligt eller mycket dyrt. Det är bäst att utföra mätningen i ett mycket tidigt skede.

Då man börjar planera projektet räcker det med att mäta några grundläggande höjder. Här behöver man inte anlita någon dyr konsult utan mätningarna kan skötas till exempel tillsammans med en bekant maskinentreprenör eller på annat sätt tillsammans med kamrater.

En lätt inledande avvägning säger ofta något om möjligheterna att anlägga en våtmark. Om det fortfarande ser bra ut och om alla stöder projektet bör man som följande åtgärd fråga myndigheterna om faktorer som eventuellt kan begränsa anläggningen av en våtmark.

Man måste alltid komma ihåg den inverkan anläggningen av våtmarken eventuellt kan ha på dräneringen av jord- och skogsbruksmarken. Om området ser lovande ut ska det göras en noggrannare planeringsmätning och analys av torrläggningsdjupet i det fall att objektet är omfattande eller om det finns flera ägare.

Uppdaterad 22.7.2013