En vattenyta som återställs i landsbygdslandskapet uppskattas av människorna. Vem vill inte gärna se blänk av vatten från fönstret? Våtmarker gör vårt numera ganska enformiga landsbygdslandskap mångsidigare. En anlagd eller restaurerad våtmark bland åkrarna eller i skuggan av ett berg i skogen har ofta ett landskapsvärde. En våtmark på en åker eller i en sänka i skogen som inte används för skogsbruk livar också upp landskapet när flockar av sjöfågel kretsar över den.

En våtmark anlagd på en lämplig plats i närheten av odlingslandskapet blir ett trevligt inslag i det lokala landskapet. Våtmarken Härmälä, Sagu. Bild: Mikko Alhainen

Ett nätverk av våtmarker erbjuder sjöfåglarna livsmiljöer som de behöver för häckningen. Ett nätverk av våtmarker på en åker och i gårdarnas skogsmarker förbättrar sjöfåglarnas trivsel och lokala produktion av ungar mer än vad en enskild våtmark gör. Såväl på byanivå som på landskapsnivå har helheten av våtmarker och frodiga sjöar avgörande betydelse för sjöfågelstammarnas framtid och populationens storlek samt inverkar på om stammarna är tillräckigt livskraftiga för jakt. Ett nätverk av högklassiga livsmiljöer avgör hur viltbestånden mår och hur rikliga de är.

Den tre hektar stora våtmarken mitt i skogen vimlade av kullar redan första sommaren. Våtmarken Isoahde, Raseborg. Bild: Timo Niemelä

Viltstammarna är betydligt rikligare i ett landskap där det finns tillräckligt av platser som ger skydd och möjlighet att äta. I jordbrukslandskapet är våtmarker, ängsremsor vid kanterna av vattenfåror, naturvårdsåkrar, fungerande växtföljd och vegetationstäcket vintertid i nyckelposition när det gäller arternas trivsel och mångfalden i landsbygdsnaturen. När det gäller skogen finns det förutom anläggning av våtmarker följande alternativ: en balanserad vanvård, dvs. att lämna kvar underväxt och ris, ett blandat trädbestånd samt vård av kantzoner och blåbärsskogar.

För många sjöfåglar och vadare är markanvändningen på det jordbruksområde som omger våtmarken precis lika viktig som att våtmarken är i gott skick. Till exempel stjärt- och skedanden samt spoven och tofsvipan bygger bo på åkrarna runt en våtmark eller fågelsjö som ligger mitt på slätten. Vid vårbruket eller i samband med den första vallskörden förstörs en stor del bon och kullar. Man kan undvika att bon förstörs genom att gynna naturvårdsängar eller sädesslag som sås på hösten och oljeväxter på de skiften som omger våtmarken.

Viltet trivs inte i ett öde landskap. Annat kan det bli om…

…man i jord- och skogsbruksarbetet är redo att ge viltet en chans. Teckningar: Tom Björklund