Genomförande
Genomförande
När en våtmark är väl planerad är det bara att sätta igång med byggandet! När våtmarksplanen är färdig är det bra att begära ett utlåtande av den lokala NTM-centralen om behovet av tillstånd enligt vattenlagen samt en bedömning av objektets naturvärden och planens inverkan på dem. I de offentliga databaserna har en del uppgifter om kända förekomster av hotade arter eller häckningsplatser dolts, för att undvika att arter eller platser störs.
Det lönar sig också att begära utlåtande från placeringsortens byggnads- och miljötillsyn. Om kraftledningar är dragna genom objektet, ska arbetsanvisningar för ledningsområdet och närheten av stolparna begäras från stamnätsbolaget Fingrid. För en omsorgsfullt utarbetad plan krävs inte nödvändigtvis några ändringar. Man ska ändå förbereda sig på att göra små kompletteringar eller tekniska korrigeringar i enlighet med utlåtandena, för att undvika att anläggningen av våtmarken orsakar olägenheter. Genom att i förväg ta reda på vad som krävs undviker man eventuella kostsamma problem i ett senare skede.
Efter utlåtanden och eventuella ändringar återstår att utreda hur kostnaderna för genomförandet ska täckas. Man kan finansiera genomförandet själv eller söka finansiering från olika håll. För anläggande av våtmarker erbjuds finansiellt stöd genom till exempel CAP-programmets stöd för icke-produktiva investeringar inom jordbruket (ruokavirasto.fi), från Forststyrelsen för naturvårdsprojekt som är i enlighet med Helmi-livsmiljöprogrammet (metsakeskus.fi) och från NTM-centralen genom Kommun- och Organisation-Helmi stödansökan (ely-keskus.fi). En sammanfattning av övriga finansieringskällor i anknytning till vatten presenteras på sidorna rahatpintaan.fi.
Förutom offentliga finansieringskanaler kan även organisationer och stiftelser bevilja stöd för naturvårdsprojekt. Till exempel Suomen riistanhoitosäätiö har beviljat stöd för restaurering av våtmarker (riistasaatio.fi). Genom att jämföra olika finansieringskällor, deras villkor, ansökningstider och självriskandelar hittar man den finansiering som lämpar sig bäst för objektet. I fråga om offentliga finansieringar ska man vara noggrann så att det inte uppstår överlappande finansieringar. Sådana återkrävs nämligen i fråga om de överlappande delarna.
Anskaffningar
När finansieringen är utredd och man har fått ett positivt finansieringsbeslut kan man skaffa nödvändigt byggmaterial till våtmarken och avtala om markarbete med en grävmaskinsentreprenör. Små våtmarker som anläggs på egen mark och med egna pengar kan genomföras i samarbete med en bekant grävmaskinsföretagare, men när det gäller stora våtmarker och i synnerhet sådana som byggs med offentlig finansiering måste markarbetena läggas ut på entreprenad. Arbeten som enligt kostnadsberäkningarna ligger under gränsen för nationell upphandling (60 000 €) kan konkurrensutsättas per e-post genom att man begär offert från minst tre serviceproducenter, men för arbeten som överskrider gränsen bör en öppen HILMA-upphandling göras (hankintailmoitukset.fi). Det är förmånligast och smidigast att begära offert på maskinarbetet enligt timpris, eftersom en entreprenadsumma innehåller en buffert för överraskande utgifter. När ett maskinarbete anskaffats enligt timpris kan ändringar och tillägg vid behov göras under arbetets gång.
För våtmarksarbete passar en 18–21 tn bred (800–1000 mm band) grävmaskin bäst. Numera har vissa grävmaskinföretagare maskiner med 3D-maskinstyrning, som bestämmer maskinens och grävskopans position med precisions-GPS och informerar föraren om höjden på skopans kant i N2000-systemet. Genom maskinstyrning kan man avsevärt minska antalet terrängarbetstimmar för arbetsplatsledningen, eftersom konstruktionerna fås exakt enligt planens höjder och utan arbetsamma höjdmärkningar i terrängen. Trots användning av 3D-utrustning kan det vara motiverat att göra några höjdmärkningar i terrängen, eftersom man utifrån dem vid behov får höjderna till dammlinjen om det skulle uppstå något fel på 3D-utrustningen. Höjdmärkningarna gör också att det är lätt att åskådliggöra den planerade våtmarken för talkogruppen eller markägarna.
På stora objekt kan det vara klokt att ha två eller till och med flera grävmaskiner att arbeta samtidigt, varvid arbetets totala längd minskar. I bästa fall effektiveras byggandet med hjälp av maskinerna eftersom det blir färre körningar fram och tillbaka. På platser med mycket mjukt underlag kan det behövas en grävplattform under maskinen eller till och med krävas att maskinarbetet görs på vårvintern när marken är frusen. Specialfordon, såsom grävmaskin med lång bom, pontoner eller flytande grävmaskin används på objekten enligt behovsbedömning. Timpriset för sådana fordon kan vara det dubbla eller till och med tredubbla jämfört med en vanlig grävmaskin.
Den största delen av materialet kan beställas direkt från en järnvaruhandel. Ofta lönar det sig att ta frakt direkt till arbetsplatsen för några tiotal euro. Fördämningsanordningen måste sannolikt beställas direkt från tillverkaren, om det inte fungerar med en regleringsbrunn på objektet. Regleringsbrunnar finns som hyllvara i vissa järnvarubutiker och partiaffärer med jordbruksprodukter.
Fördämningsanordningar tillverkas både i plast och metall. Fördelen med plast är att det inte rostar, och ett plaströr påverkas inte lika mycket av tjälen som ett metallrör. Man kan höra sig för om fördämningsanordningar i plast och deras priser åtminstone i större företag som tillverkar plaströr, såsom Uponor, Talokaivo, Kaivotuote, MSV-tekniikka, Jita och Pipelife. Anordningar i metall tillverkas till exempel av Viacon Oy.
Arbetsplatsledning
Arbetsplatsledaren ansvarar för hur arbetet framskrider. Hen gör anskaffningar, begär in offerter för maskinarbetet, gör terrängmärkningar och ger anvisningar till maskinföraren och talkogänget. Det rekommenderas att arbetsplatsledaren är den som har utarbetat planen, eftersom hen har en klar helhetsbild av vad som ska göras. De flesta kommersiella planerare erbjuder också arbetsplatsledningstjänster. Även om en våtmark byggs på talko och med grannens grävmaskin är det bra att utse en arbetsledare.
Så länge arbetet pågår kan man ha en skylt invid våtmarksarbetsplatsen eller på parkeringsplatsen, med information om arbetet och telefonnummer till arbetsplatsledaren och grävmaskinföraren för ytterligare information. Våtmarksarbetsplatser lockar i allmänhet till sig intresserade bybor, som undrar varför en grävmaskin bökar runt i ett blött impediment. Det erbjuder ett ypperligt tillfälle att sprida information om våtmarkernas viktiga roll.
Faser i ett våtmarksarbete
- Efter finansieringsbeslut sker anskaffningar och överenskommelse med entreprenören om maskinarbete
- Nödvändiga terrängmarkeringar
- Dammens linje och nödvändiga höjdmarkeringar
- Trädbestånd som ska avlägsnas
- Förberedelse av arbetsplatsområdet
- Avlägsnande av trädbestånd
- Öppnande av körrutt
- Vid behov frysning
- Transport av material till arbetsplatsen
- Inledande arbetsplatsmöte med grävmaskinsföraren och eventuellt talkogäng
- Genomgång av vad som ska byggas samt var och när
- Jordbyggnadsarbeten
- Man inleder med konstruktioner som kan torrbyggas
- Fördämningsanordningar monteras innan utloppsdiket täpps till eller vattnet leds in i våtmarken. Vid behov görs en arbetsdamm, som hindrar vattenflödet på platsen där fördämningsanordningen monteras
- Avslutande möte på arbetsplatsen
- Säkerställande av att samtliga planenliga konstruktioner har gjorts
- Överenskommelse om eventuella färdigställande åtgärder
- Alla parter påminns om att vattennivån inte höjs förrän konstruktionerna blivit stabila och fått växa igen under ungefär en växtperiod
- Slutbesiktning av våtmarken
- När konstruktionerna är stabila och några veckor efter det att vattennivån i våtmarken har höjts första gången. Eventuella sprickor uppstår inom ett par veckor efter att vattennivån höjts
- Våtmarkens funktion och konstruktionernas hållbarhet kontrolleras
- Tillsammans med de berörda parterna gås de årliga skötselåtgärder som finns angivna i planen igenom
- Nödvändig rapportering till finansiärer och övriga berörda parter
Förberedelser av arbetsplatsen
Förberedelserna av arbetsplatsen inleds med nödvändiga terrängmarkeringar. De utgörs av placering, linje och enligt behov höjder på fördämningskonstruktioner och övriga konstruktioner samt utmärkning av trädbestånd som ska avlägsnas innan arbetet inleds. För övriga markeringar räcker det med färgglada markeringsband, men höjder bör märkas ut med siktlappar. De fästs bäst med häftpistol på ribbor som är vässade i ena änden och slås ner i marken. Också käppar eller andra trästycken som man hittar på platsen kan användas. För att märka ut höjder behövs avvägningsanordning eller avvägningslaser, som kan hyras från maskinuthyrningsfirmor. Fördelen med avvägningslaser är att man kan använda den ensam, utan assistans. Vid markering av höjder är det viktigt att också anteckna den riktpunkt som använts, så att höjderna vid behov kan granskas senare.
Märk i terrängen ut åtminstone dammkrönets höjd, fördämningsanordningens höjd, höjden på översvämningsfårans botten samt ythöjden på de holmar som byggs. Dessutom kan du på en synlig plats placera en markering som visar målnivån för vattenytan. Det är bra att märka ut dammlinjen med cirka 20 meters mellanrum, så att grävmaskinsföraren inte behöver uppskatta konstruktionens höjd över långa sträckor.
På platsen för de konstruktioner som ska uppföras och runt dem ska så mycket trädbestånd avlägsnas att grävmaskinen kan arbeta och gräva byggmaterial utan att de träd som ska sparas eller grävmaskinen tar skada. Onödigt avlägsnande av trädbestånd ska undvikas, eftersom varje avlägsnat träd minskar markägarens inkomster vid följande avverkning. Mängden träd som måste avlägsnas från grävmaskinens körrutt kan minskas genom användning av gamla spår efter avverkningsmaskinen och genom att kryssa med grävmaskinen genom de största öppningarna. Om man måste göra en ny körrut ska den planeras så att mängden träd som måste avlägsnas är liten och de träd som avlägsnas är av dålig kvalitet eller också annars ska avlägsnas i samband med en odlingsavverkning. På små områden kan motorsågsavverkning utförd av skogsarbetare vara det mest kostnadseffektiva sättet. Om trädbestånd ska avlägsnas på en våtmarks hela yta kan maskinell avverkning vara det bästa alternativet. De avlägsnade träden är markägarens egendom och hen avgör hur de används.
I förberedelserna av mjuka vinterarbetsplatser kan frysning av arbetsområdet ingå. På en vinterarbetsplats kan arbetsområdets bärighet förbättras med hjälp av frysning genom att man kör av och an med grävmaskin eller spårmaskin på området före en regnfri period med köldgrader. Snö och våt torv som packas ihop fryser på så vis och blir hård. Om det snöar på det område som ska frysas måste det behandlas på nytt eller snön köras bort, eftersom snö är effektiv som isolering och gör att underlaget fryser långsammare. Med tanke på tidsplanen är det bäst att inleda frysningen i februari när kölden är hård och behandla arbetsområdena några gånger innan arbetet inleds. På de våtaste ställena kan man lyfta byggnadsmassorna från det frysta arbetsområdet på vårvintern så att de får torka bredvid dammen och bygga dammvallen i slutet av sommaren, när massorna har torkat. I så fall bör man försäkra sig om att mängden massa är tillräcklig, eftersom till exempel isig torv sjunker ihop avsevärt när den tinar upp och torkar.
Om det på objektet finns färdiga konstruktioner för ledning av vatten och därmed också vatten, vore det bra att sänka vattennivån så mycket som möjligt. På så vis är arbetsområdena så torra som möjligt när byggnadsarbetet pågår. För att undvika erosion orsakad av en flödestopp är det bättre att sänka vattennivån långsamt än snabbt. Öppna eventuella fördämningsanordningars luckor, använd vid behov pump eller be att en grävmaskinsförare gör ett litet utloppsdike för att få bort vattnet. Det är inte alltid möjligt att få bort vattnet och i sådana fall kan användningen av en grävmaskin med lång räckvidd eller en flytande grävmaskin komma i fråga.
Arbetet påbörjas och fortskrider
När anskaffningarna och terrängmarkeringarna är gjorda och grävmaskinsentreprenören har kört sina fordon till arbetsplatsen är det dags för det inledande mötet på arbetsplatsen. På det inledande mötet ska förutom den utsedda arbetsplatsledaren också grävmaskinsföraren och talkogänget eller dess representant närvara. Bjud också in markägaren om hen inte ingår i den ovan nämnda gruppen. Markägaren är intresserad av att veta vad som ska hända på markerna. På så vis kan du också diskutera med markägaren om det framkommer behov av att avvika från planen.
Inför det inledande mötet är det bra att utarbeta och skriva ut kortfattade arbetsanvisningar, där de centrala delarna av planen ingår. I sin enklaste form kan arbetsanvisningarna bestå av en tydlig plankarta, där konstruktionernas höjder och byggnadsordning är angivna. Ge vid behov föraren och talkogänget också en utskrift av fördämningsanordningens monteringsanvisning (PDF, på finska).
Byggnadsordning
Gör allt du kan som torrarbete. Börja till exempel med holmar och underströmsfåran på botten av våtmarken. Bygg därefter dammvallarna, men lämna det befintliga utloppsdiket öppet tillsvidare. Montera fördämningsanordningen (vid sidan av det nuvarande utloppsdiket) och övriga behövliga rör som torrarbete. Om fördämningsanordningens botten kommer under den befintliga vattenytan, kan du göra en arbetsdamm eller montera fördämningsanordningen i ett schakt som är isolerat från vatten och efter monteringen öppna vägen för vattnet till fördämningsanordningen. Täpp till det gamla utloppsdiket efter monteringen av fördämningsanordningen. Om vattnet leds till våtmarken längs en ny rutt ska förbindelsen öppnas först när allt annat arbete är gjort.
På det inledande mötet ska man gå igenom vilka konstruktioner som ska placeras var, i vilken ordning de byggs och hur man har märkt ut dem i terrängen. Uppskatta tillsammans med föraren hur länge olika arbetsmoment tar och kom överens med talkoarbetarna när de ska vara på plats. I allmänhet gör föraren jordbyggnadsarbetena på egen hand och behöver hjälpande händer främst i samband med montering av fördämningsanordningen eller rören. Se också till att alla har varandras kontaktuppgifter för den händelse att det uppstår frågor i ett senare skede eller någon väsentlig fråga behöver diskuteras.
Efter det inledande mötet börjar maskinföraren med jordbyggnadsarbetet. Till en början är det bra att följa med arbetet ett par timmar och se hur det framskrider och vid behov precisera anvisningarna. När det ser ut som att föraren har saken under kontroll behöver man inte besöka arbetsplatsen varje dag. Det är bra att åka ut en eller ett par gånger i veckan och se hur arbetet framskrider och fotografera arbetsmomenten, men i övrigt klarar sig en yrkesskicklig förare utan ständig tillsyn. Du kan också ringa föraren eller be att hen skickar fotografier från arbetsplatsen, så att du håller dig uppdaterad om situationen.
Arbetsplatssäkerhet
- Håll dig på tillräckligt avstånd från arbetsmaskinerna
- Grävmaskinsbommen har stor räckvidd, och maskinentreprenörens arbete fördröjs om hen måste se upp för personer som kommer för nära.
- Om grävmaskinen plötsligt börjar sjunka eller glida, kan maskinentreprenören vara tvungen att göra hastiga rörelser med bommen. Då kan en olycka inträffa om utomstående är för nära.
- Om det till exempel vid monteringen av fördämningsanordningen finns behov att arbeta nära maskinens skopa, ska arbetsmomenten planeras och säkerheten tryggas i förväg
- Se till att du syns
- Använd kläder eller västar med varselfärger och reflexer
- Närma dig grävmaskinen så att föraren ser dig innan du är i riskområdet
- Ring föraren vid behov
- Ge markägare och talkoarbetare anvisningar om att agera på samma sätt
- Var förutseende
- Säkerställ att det finns oljebekämpningsredskap på arbetsplatsen, till exempel om en hydraulslang skadas
- Ha med utrustning för första hjälpen
- Använd skyddsutrustning
- Utrustning för skogsarbete vid användning av motorsåg
- Hjälm och skyddsglas vid behov
- Arbetshandskar
- Skyddsskor
- Kom ihåg ergonomin när du lyfter tunga föremål, använder spade eller utför annat byggande
- Brandsäkerhet vid risk för skogsbrand eller uppgörande av lägereld
- En öppen eld lämnas inte obevakad
- Cigarrettfimpar slängs inte i terrängen
- Ge maskinförarna arbetsro
- Med hjälp av bra inledande anvisningar och karta är en yrkesskicklig förare mycket självständig och ber själv om ytterligare anvisningar vid behov
- En förare som arbetar självständigt fördröjs i sitt arbete om talkoarbetarna går fram och pratar med hen i tur och ordning
När montering av fördämningsanordning och rör ska utföras ska alla vara på plats i god tid, i synnerhet på höst och vinter så att man kan utnyttja den ljusa tiden effektivt. För montering av en fördämningsanordning lönar det sig att reservera 3–4 timmar, i synnerhet om föraren inte tidigare har monterat en sådan. Monteringen av rör hör till grävmaskinförares grundläggande kunnande och går snabbare att få på plats. För monteringen av fördämningsanordningen behöver maskinföraren minst ett par hjälpande händer, men bäst löper arbetet om 3–4 personer hjälps åt. Arbetsuppgifterna räcker inte till för fler talkoarbetare än så, utan föraren har bara flera personer att se upp för. För talkoarbetarna räcker det med spade, kniv, såg och skruvdragare med bits. Dessutom kan det vara bra att ha järnspett, motorsåg, batteridriven sticksåg och vinkelslipmaskin.
Arbetet avslutas
När de planenliga konstruktionerna är färdiga är det tid för det avslutande mötet med samma deltagare som på det inledande mötet. På mötet kontrollerar man att de planerade konstruktionerna är gjorda. Eventuella ändringar i planen antecknas för senare rapportering.
Senast under det avslutande mötet avtalas om vem som ska se till att det odlas gräsväxter på de kala ytorna för förhindrande av erosion samt att det avfall som uppkommit under byggarbetena och som finns kvar i terrängen samlas upp. Det är viktigt att påminna våtmarkens markägare eller en annan ansvarig part om att det inte finns någon orsak att höja vattennivån ens i försökssyfte förrän konstruktionerna har hunnit stabilisera sig och täckas av växtlighet. Om vattennivån höjs för tidigt släpper den byggda och aningen lösa marken lättare igenom vatten och det finns risk att sprickor uppstår i dammen. Det är skäl att låta konstruktionerna stabilisera sig åtminstone en vegetationsperiod.
På mötet ska man komma överens om utförandet av eventuella reparationer eller färdigställande arbeten. I synnerhet för vinterprojekt krävs i allmänhet färdigställande arbeten följande sommar, eftersom isigt jordmaterial sjunker ihop mer när det tinar upp. Om det inte finns något att reparera eller färdigställa, avtalas preliminärt om slutbesiktning av våtmarken ungefär en månad efter den första höjningen av vattennivån. Vid slutbesiktningen, dvs idrifttagningsbesiktningen av våtmarken, kontrolleras funktionerna hos våtmarkens konstruktioner och vattenregleringsanordningar när det finns vatten i våtmarken. Det är bra att låta det finnas vatten i våtmarken några veckor före slutbesiktningen. Om det uppstår sprickor i dammen uppkommer de i allmänhet inom några veckor efter att vattennivån har höjts. Vid slutbesiktningen ska principerna för vattenregleringen och de centrala punkterna i skötseln, såsom den årliga slåttern av vallarna och granskning av konstruktionerna efter vårfloden, gås igenom med den som ansvarar för skötseln.
För vissa finansieringsmekanismer kan en rapportering av våtmarksbyggandet vara en förutsättning. Det kan vara klokt att göra en rapportering även i annat fall, eftersom man på så vis har material om våtmarken för eventuella ägarbyten, och man inte måste lita enbart på minnet. En enkel arbetsplatsdagbok med fotografier och bildtexter är ett bra källmaterial för framtida restaurerings- och ändringsarbeten. Av bilderna i arbetsplatsdagboken kan det till exempel framgå om det bredvid dammen finns en sänka eller orörd mark, om du skulle vilja låta bygga en udde på dammvallen som ett pass för andjakt.
Förberedelser inför överraskande situationer
På en våtmarksarbetsplats går allting inte alltid som planerat. Det är bra att vara förberedd på att lösa problem som kan dyka upp. Det kan hända att dammaterialet är mjukare än förväntat. Under ett tunt lager torv kan det finnas en yta under vilken det finns silt som pressas ut likt tandkräm. Med små ändringar i planen, såsom byte av plats för fördämningsanordningen eller genom att slutföra arbetet på den mjuka platsen först på vintern, kan byggarbetet framskrida utan problem förutsatt att man håller sig inom tillåtet område och ändringarna inte påverkar kringliggande områden.
Vid omfattande ändringar, såsom ett torrläggningsdike som ska grävas runt våtmarksområdet och skyddsvallar som byggs av grävmassorna, lönar det sig att kontakta den NTM-central som gett utlåtande om planen. Genom att ange diarienumret på utlåtandet till den ursprungliga planen vet NTM-centralen snabbt vilket objekt det handlar om.
Vatten har stor kraft och en naturlig benägenhet att ta sig fram. Strömmande vatten söker den lättaste vägen och förstorar den. Detta bör beaktas vid dammbygget, i vilket omsorgsfullhet och kunnande om vattenbyggnadsarbete är i nyckelposition. Ibland, även om man har förberett sig på allt och gjort arbetet omsorgsfullt, gör en rekordöversvämning som inträffar en gång på 100 år sitt, och konstruktionerna kan svika.
Slarvigt utfört arbete, tjälskador, mark som sätter sig och kraftiga översvämningar sätter våtmarkens konstruktioner på prov i synnerhet de första åren. Också en liten spricka eller öppning i dammen kan snabbt öka i storlek och slutligen få hela dammen att brista. De två första åren lönar det sig att vara beredd till och med på grävmaskinsarbete för att lappa och täta dammkonstruktionen.
Lär dig mer om de vanligaste felen i anknytning till dammkonstruktioner och fördämningsanläggningar och läs anvisningarna om hur du kan korrigera och förebygga dem. Här följer exempel på situationer där högvattenflödet flyttar stenar och äter sig in i dammvallen, vattnet tar sig fram bredvid den stenlagda fåran, regleringsbrunnens fog eller rör läcker, jorden i fördämningen inte är tät, dammvallen brister, vattnet söker sig till ett gammalt täckdike eller regleringsbrunnen läcker.
Högvattenflödet flyttar stenar och eroderar dammen
Åtgärder? I gropen som bildats under bottendammens (grunddammens) tröskel placeras en markduk, på vilken man kastar tillbaka de stenar som vattenströmmen har flyttat. Konstruktionen stärks genom att man placerar 30–60 cm diameter stora stenblock ovanpå.
Förebygg: Vid byggandet av en bottendamm och högvattenfåra ska man använda markduk på botten och ovanpå den tillräckligt stora stenar, som hålls på plats och stöder konstruktionen vid högvattenflöde. I synnerhet branta fåror och trösklar är utsatta platser. Små stenar behövs för att täta utrymmet mellan de stora stenarna. I synnerhet stenkross är ett bra material för ändamålet, eftersom de kantiga stenarna låser varandra på plats. Genom att forma fåran så att den är så bred och flack som möjligt minskar strömmens hastighet, vilket gör att kraften som sätter stenar i rullning minskar.
Vattnet tar sig fram bredvid den stenlagda fåran
Åtgärder? Man för fyllnadsjord till platsen och reparerar skadan. Med hjälp av markduk förhindras att en ny skada uppstår. Stenbeläggningen fortsätter fram till dammens krön och på ett tillräckligt stort område i båda ändorna av fåran.
Förebygg: Markduken under stenbeläggningen bör nå ända till dammens krön och skydda den del av dammen som vetter mot våtmarken på ett tillräckligt stort område. Stenbeläggningen ska sträcka sig upp till dammens krön, så att flödesvatten inte kan strömma ovanifrån den. Observera att byggd mark lätt kan erodera innan den har stabiliserats och täckts ordentligt av växtlighet.
Reglerbrunnens fog eller rör läcker
Strömmande vatten kommer i kontakt med dammens jordmassa och orsakar ett hål i dammen. Orsaken kan vara ett hål i röret, en lös fog eller en fog som har lossat.
Åtgärder? Fördämningen grävs upp och platsen för läckaget undersöks. Röret eller brunnen byts vid behov ut.
Förebygg: Använd rör och brunnar som är av hög kvalitet och kompatibla. Alla fogar trycks i botten och fästs med skruvar, så att de inte kan röra på sig. Använd vid behov tätning i fogarna. Som tätning kan man använda vattenbeständig polyuretanmassa eller skumplast, vars håligheter snabbt täpps till av suspenderat material som följer med vattnet.
Jorden i fördämningen är inte tät
Om jorden runt fördämningsanläggningens utloppsrör inte har packats ihop ordentligt eller om tjälskador har orsakat ett hålrum runt röret, söker sig vattnet längs den nya vägen. Det kan också bli problem om vattennivån har höjts för snabbt efter att fördämningen har byggts eller om rören inte är tillräckliga för högvattenflödena.
Åtgärder? Rören lyfts bort med grävmaskin. Stenar och slam grävs bort och platsen för röret prepareras på nytt genom omsorgsfull tätning. Slänten mot våtmarken och området runt röret förstärks med markduk och stenbeläggning.
Förebygg: Som jordmaterial används så löst material som möjligt. Stora klumpar gör att det lätt kan finnas kvar håligheter. Jordmaterialet tätas ordentligt runt röret och i synnerhet nertill. Markduk används vid behov för ytterligare tätning runt röret. Vattennivån höjs i lugn takt. Om möjligt väntar man minst en sommar innan våtmarkens vattennivå höjs till målnivån, för att fördämningen ska hinna packas samman och komprimeras. Tjälskador kan minskas genom användning av plaströr istället för metallrör.
Dammvallen ger vika
Det finns många olika, eller en kombination av flera, orsaker till att en dammvall brister:
- vallen är för smalt byggd
- i samband med vinterarbete har det blivit kvar isblock i vallen, vilket gör att det bildas hål när de smälter
- ytjord och humus har inte grävts bort under dammen och vattnet strömmar genom
- stora stenar tjällyfts i dammen och vattnet kan strömma genom
- trädstammar eller rötter ruttnar och hål uppstår i dammen
- marken sänker sig och dammvallen blir så låg att vattnet strömmar över på fel ställe
Åtgärder? Om du upptäcker början till en spricka, är det skäl att om möjligt täppa till den omedelbart för att förhindra att den blir större. Reparation av en dammvall görs med grävmaskin. Samtidigt lönar det sig att se över eventuella andra svaga punkter på dammvallen. Om skadorna har gjort att fördämningsmaterial har förts iväg, kan man om dammkrönets höjder tillåter skrapa av ett 10 cm tjockt från en längre sträcka och använda som tätningsmaterial. Vid behov måste man hämta fyllnadsjord på längre håll.
Förebygg: Dimensionera dammen rätt: bredden på botten bör vara minst fem gånger fördämningens höjd. Bygg fördämningen när marken är upptinad och se till att det inte blir kvar isblock i konstruktionen. Gräv bort ytjorden och all lös jord under dammen – gör vid behov en tätkärna. Placera inte stora stenar eller träd inuti dammen. Stenar fungerar bäst som stöd för sluttningarna.
Bered dig på att marken kan sätta sig på mjuka områden. Ta sättningen i beaktande vid planeringen av fördämningens höjd eller bygg dammen i två skeden med ungefär ett års mellanrum, varvid konstruktionen håller ihop bättre.
Vattnet strömmar genom ett gammalt täckdike
På gamla åkrar finns nästan alltid täckdiken, antingen täckta med ris, tegel eller plast. Deras existens eller exakta plats har kanske glömts bort. Ett täckdike som går under dammen till våtmarkens botten är en säker plats för läckage, genom vilket vattnet försvinner från våtmarken och i värsta fall för med sig stora mängder jord. I gamla torvproduktionsområden kan vändtegsrör orsaka motsvarande problem, men de är vanligtvis placerade på logiska platser i ändarna av tegdikena.
Åtgärder? Platsen för täckdiket grävs upp och hålet fylls omsorgsfullt med tät jord. Som hjälp lönar det sig att använda markduk för att förhindra ytterligare erosion. Ett eventuellt kvarlämnat täckdike hittas bäst på en drönarbild, där området utanför dammen vid platsen för täckdiket är klart blötare än omgivningen.
Förebygg: Be markägaren om en karta över täckdikena och studera den. Diskutera med entreprenören som har arbetat på området. Han vet om det har gjorts ändringar i dikesdragningen. Avlägsna ytjorden på den aktuella platsen i dammen, gräv upp djupt och fyll alla platser med täckdiken omsorgsfullt. Riskplatser är områden där det finns tecken på tidigare grävning, till exempel en remsa med avvikande färg eller annorlunda växtlighet. Ett täckdike eller vändtegsdike kan ligga överraskande djupt.
Regleringsbrunnen läcker
Vattnet strömmar mellan regleringsanordningens plankor eller genom konstruktionen och vattennivån i våtmarken höjs inte. Antingen sluter plankorna inte tätt eller är för lätta eller så läcker vattnet inifrån konstruktionen.
Åtgärder? Små läckor kan enkelt täppas till med fint sågspån. Fuktigt sågspån flyter i vattnet och strömmen för det till håligheter som på så vis täpps till. Behandlingen bör upprepas med jämna mellanrum.
Vid stora problem måste regleringsanordningen tömmas och konstruktionen repareras. Läckor kan täppas exempelvis med vattentåligt polyuretanskum, genom att trycka skumplast i hålen eller med plastsvetsning, vilket kan förutsätta att anordningen lösgörs och transporteras till en plasttillverkare för svetsning. Plankorna byts ut.
Förebygg: Regleringsanordningens botten måste vara stadig och sluta tätt mot den lägsta plankan. Annars kan vattnet strömma under den lägsta plankan. Plankorna måste vara tillräckligt stadiga, gärna minst 50 mm tjocka och ohyvlade. I fråga om regleringsanordningar i plast måste man försäkra sig om att utlopps- och eventuellt inloppsrör är svetsade också från insidan. Annars kan vattnet ta sig genom en springa i väggens cellstruktur och därifrån förbi plankorna. Det lönar sig att använda plankor som är av god kvalitet, kvistfria och rakt furuvirke. Skårorna som håller plankorna på plats bör vara tillräckligt stadiga och ordentligt fästade i anordningen.